Sagan Om Sanna

Jag planerar en ny design på bloggen igen. Har tröttnat på den här, den känns lite tråkig.

Nu vill jag istället ha en massa glada färger och former! Men samtidigt så är jag en väldigt korrket tjej. Det ska passa in på mig och till min blogg..
Jag är lite av en perfektionist. Förresten så stör den mig något otroligt att rubrikerna inte ligger helt i mitten. Men jag vet inte hur man fixar det. Så jag låstas som att jag inte ser det.


Ja, vi får helt enkelt se vart det slutar.
Har ni idéer så skriv förtusan!

/ S

Kan väl först och främst säga att jag trivs inte alls här. FYFAN! Jag har verkligen vuxit ifrån Lindesberg, det skär sig mellan oss och det finns inte plats för mig här längre.
Men sommaren verkar ha mycket att bjuda på så förhoppningsvis slipper jag vara här så mycket.

-Det börjar redan i början på juni, en gammal vän från Telenor kommer hem till Kumla så vi planerar att ses, det ska blir riktigt kul!
-Sen är det ju en stockholmsresa inplanerat, hälsa på mina älskade 08or.
-Ska också ta med mamma till 08-land så vi kan shoppa loss lite och glömma bort våra krämpor.
-Sen är det dags för midsommar och även den blir kanske i Stockholm om allt vill sig.
-Sen fyller jag år.
-Sen drar vi till Barcelona och medelhavskryssning.
-Sen ska jag ut en vecka med pappa och båten.
-Sen ska jag försöka ta med mig Sammy och lite vänner ut på något roligt. Skulle gärna vilja dra till Tofta eller Smögen eller nån annan sommarstad.

Det blir nog bra, men nu känns livet lite långsamt. Tiden går så sakta när man bara sitter och väntar på att det roliga ska börja...

Då var man åter igen in på gamla banor. Helg = Utgång i någon form. Mina ben bär ofta iväg mig in till Folkan och där pratar man som vanligt med samma gamla vanliga personer, om samma saker som sist. När jag tänker på de så har ingenting förändrats sen sist jag var där.
Tråkigt? Ja.. Men på ett vis ganska skönt, jag vet precis var alla står. Där verkar dom visst stå ganska stadigt så förmodligen förblir det så en tid framöver.

Gårdagen var helt okej. Var med i direkt sänd radio, det är ju inte varje dag. Råkade dock säga att jag tänder på silikonbrudar och att jag bara har min pojkvän som täckmantel tills den dagen jag är redo att komma ut ur garderoben... Yeye! I alla fall ingen som lyssnar på radiolinde!
Sen på kvällen blev det ett kärt återseende med min kära Joanna! Saknat henne såååå massa! <3

Idag har jag funderat massa på framtiden. Guidejobbet är mer lockande än nånsin nu. Men, å andra sidan vill jag ju tjäna pengar så jag har råd att resa på egen hand sen. Men guidelivet är ingenting man blir rik på direkt.
Men men, funderar lite på att säsonga lite? Köra typ Sälen på vintern och nåt trevligt somrigt framåt vårkanten?

Men eh! Jag är ju bara barnet och livet är låååångt! Ingen brådska ;D

I sommar ska jag i alla fall njuta riktigt ordentligt! Jag ska göra allt jag alltid sagt att jag ska göra, jag ska fanemig åka till Gotland, västkusten, Halmstad, Smögen kanske? Alla som vill haka på, JUST DO IT!
Vi gör sommaren oförglömlig tillsammans!

Sen jag kom hem i måndags har jag haft så fruuuuuktansvärt ont i halsen.
Men imorse fick jag nog, och tydligen mina föräldrar med för när jag vaknade hade mamma ringt till vårdcentralen.

Men som vi alla vet SUGER svensk sjukvård, det finns inget som är så pinsamt dåligt som svensk/kommunal sjukvård.
Telefontiden på vårdcentralen öppnar 07.00, mamma hade kommit fram till telefonmaskinen 07.01 och då var alla dagens besökstider redan slut (?!) Det ända dom kunde erbjuda var en telefontid (med en telefonsvarare) kl 16 i eftermiddag. Skysst!
Nej men vaddå? En telefonsvarare får mig att må sååååå mkt bättre ?

Nej, så vi åkte upp till akuten. Men nej. Dom tar inte emot folk med halsproblem, skitsamma om jg knappt får luft, men halsproblem ska till vårdcentralen. Samma vårdcentral som har slut på tider. Faaantastisk!

Tacka vettja Läkargruppen i Örebro. Vi ringde dit, fick en tid kl 13. Och nu sitter jag här och är nerdrogad på anibiotika som får min stackars hals att må mycket bättre. Men det är ju pinsamt att det ska vara så jävla svårt att få komma till en doktor!
Skämmes tammefan!


Anyway, tråkiga stunder får man unna sig något man tycker om. I mitt fall shopping, gärna i form av skor :D
HIttade mig ett par riktigt fina gladiatiorsandaler på DInSko and i just LOVE them!
Men det är inte den ända nya jag har fått i min garderob idag.
Har fått et par nya levis-shorts, hittade ett par gamla jeans med hög midja och utsvängad ben som en gång i tiden har tillhört min älskade syster Ullis. Tyvärr syrran, men nu är de avklippta! Snyggt vart det i alla fall.

Sen hittade jag också min trogna svarta väska som jag brukar använda som kuvertväska. Men efter att jag sprättat bort rosetten, hängt på en kedja som axelrem och knipsat dit ett gäng nitar så är den som förbytt. Det är hundra gånger syngare nu än vad den var från början..
Jag känner mig såååå nöjd!

Ja, kort sagt har danskar ganska skum musik.. Men fan, vilka minnen dom bär med sig.
Lyssna på låten en gång och den sitter som berg i huvudet!
Danskar alltså! Men ändå kan jag inte låta bli att sakna dom lite <3

efter den BÄSTA månaden i mitt liiiiiiiv!

Fan så sorgligt det har varit dom senaste dagarna. Sista kvällen ute på texas var hemsk. Tårarna bara sprutade på de flesta av oss och alla kramar som delades ut är mer än vad jag kan räkna till.
Tillslut orkade jag inte mer och smög iväg hem utan ett ord. Klockan var ändå 04.00 och jag skulle ändå upp två timmar senare.

Vaknade på morgonen med en STOR klump i magen. Fan, så himla tråkigt att säga hejdå till min nya familj...
Orkade faktiskt inte gå ner till dom andra och vinka av dom när dom åkte, det skulle bli för tufft. Så istället såg jag dom åka på avstånd från balkongen.

Frukosten var ännu äckligare än vanligt och matlusten knappt befintlig. Gick upp och packade det sista innan jag gick och väckte Peter (som jag förövrigt fick sms från igår, han har fått jobb på starTours! Fan va duktig du är, jag visste att du skulle få jobbet, jag visste det!). Anyway. Han följde med oss ut till bussen och vinkade av oss. Fan det var inte alls kul. Var riktigt ledsen när jag såg min lilla dansk utanför fönstret, så där satt vi, jag och Saana brevid varann och grät.

Men, tårarna torkade och vi kom fram till flygplatsen. Men dålig sömn, jobbiga stunder och ingen mat i magen gör en Sanna arg.  Så jag får nog be min lilla familj om ursäkt för mitt dåliga uppförande!

Somnade på flyget redan innan vi lyft..
Mellan landning i Frankfurt och sedan vidare till Arlanda för ännu ett avsked som var FRUKTANSVÄRT jobbigt. Min extra familj, och nu ska vi skiljas och vara på olika delar av världen. 1 månad tillsammans och det känns som att jag alltid har känt er alla.
Så många olika härliga personligheter och jag bara älskade varenda en av er!
Men jag vågar lova att jag ska träffa många av er igen. Om inte i Sverige så i något varmt land någon stans i den stora vida världen.

När jag träffade pappa på arlanda började jag prata om resan, jag pratade i 2,5 timmar hem plus stoppet på McD (haha jag vet, jag borde va trött på McD vid den här tidspunkten, men nej) och jag pratade två timmar till efter vi kommit hem. Jag pratade tills alla gått och lagt sig och jag inte längre hade nån att prata till. Men morgonen efter började jag igen. Jag har så mkt att berätta, inte en tråkig sekund i spanien så egentigen skulle jag kunna prata i en månad i sträck för att få med allt. Men då är det nog många som har tröttnat på mig.

Men så här i efterhand kan jag med handen på hjärtat säga att det här är det ABSOLUT BÄSTA jag någonsin har gjort! Vilken fantastisk månad, vilka människor jag har mött, vilka erfarenheter jag har med mig hem och faktiskt. Jag har lärt mig såå mycket om mig själv. Och nu vet jag precis var mina stressgränser går. Jag var precis och snuddade på brytningsgränsen, men med hjälp av mina vänner klättrade jag upp igen och jävlar vilka stolt jag är över mig själv nu!
Jag klarade det! Jag överlevde!

Jag åkte till ett "främmande land", helt ensam, utan en aning om vad jag skulle komma fram till. Nu har jag kommit hem med en hel drös nya vänner, en helt ny syn på livet, och så mycket mer kunskap om mig själv.

Sevice&Co, en faaaaaantastisk månad!

Ahaa-mmmmhmmmm! (Jag hoppas ni känner igen min B.Rosenström imitation där)

Ja, lurad kan man minst sagt säga att vi har blivit här nere. I tisdagskväll sa intruktörerna till oss att de tänkte gå ner till Texas och dricka öl på kvällen allihopa och hoppades på att alla vi elever ville följa med.
Tja, vafan vi är ju inte dom som är dom, så vi följde glatt med.
När vi kommer ner är det inga instruktörer där, men vi festar på som vanligt. Vi har ju ändå en hel bar fylld med 178 skandinaviska elever.
Framåt 1 tiden på natten dyker nårga av instruktörerna upp. Dom skålar med oss, pratar skit, lär oss danska ramsor som låter nått i stil med Grrrööö, Blööör, Kjööör. Ja ni vet, halsen full i gröt. Jag har ingen aning om vad jag sa!

Jag och min danska maffia drog hem vid 02.30 ungefär. Efter en liten pratstund så blev klockan 3 innan jag kommit i säng. 03.30 väcker de oss genom att banka på vår dörr. De säger att vi ska ha lektion och den börjar i huvudlokalen NU!
Vi hinner inte ens byta om, utan ner i pyjamas.
Många av oss hade inte ens hunnit komma hem från krogen utan satt där i pumps och hickade med ögonen i kors.

Lektionen gick ut på att vi ska vara disiplinerade och vara berädda på att allt kan hända i guidelivet. Så vi fick i uppgift att göra en Infopärm, ni vet en sån som ligger i repan på hotellet där ALLT står. Och jo, mitt i natten ska 178 fulla elever sitta och skriva en helt seriös informationspärm som vi sedan ska bli betygsatta på...

Några spydde medans andra somnades sittadndes i alla möjliga konstiga ställningar. Andra somnade mitt i meningen de höll på att skriva på pappret och vaknade till när huvudet föll ner i bordskanten. Själv satt jag och skrev som ett jävla as i tron att jag skulle få gå och sova när allt var klart. Men ack så fel jag hade. Vi skulle sitta där fram tills klockan var 9 på morgonen oavsett om vi var klara eller inte...

Ja, vi fick i alla fall sova till klockan 17 efteråt så tack för det!

Idag har jag haft prov på ALLT vi har gått igenom från kursens första dag. Hade räknat med att det skulle vara assvårt med när jag satt där och skrev kändes det faktiskt ganska bra? Hoppas bara att känlan stämmer och mina svar var rätt.

Nu tänkte jag återigen försöka mig på att skriva min utflykt. Det går sakta med säkert frammåt. Det värsta är väl bara att det går lite för sakta...


Idag hade vi förövrigt en ganska rolig lektion. Vi skulle ut och sälja skit på stan. Vi fick ballonger, barnmat, sugrör, skoborste, klädnypor och annat skräp. I grupper skulle vi ut på stan och försöka sälja detta.
Vi sålde ballonger. En uppblåst ballong för 1€. Billigt och bra eller hur? ;)  Totalt fick vi i gruppen in 26.40 € medans hela skolan tillsammans fick in hela 380 €! Det är ca 4000 svenska kronor, och vi sålde skräp?! Helt sinnesjukt!
Gruppen som har kvällsarrangemang på söndag ska få pengarna och göra något roligt till oss alla. Ska bli spännande och se vad det kan bli!

Nejni, dags för att fortsätta med pluggandet!
Ha en fantastisk kväll
Puss och kram!

Ja vafan.
Att bara läsa kan inte vara så roligt för er. Så här har ni lite bilder ni kan roa er med också! :D


Kvällssrrangemang: HORRORNIGHT! Jag var skyltbärare, så inte så stor roll i det hela, men jag gjorde de bra ;)



Och såklart måste man ha en Ghostbuster när man har spöken ;)



Annars har vi ganska kul när vi slipper plugga!



Utgångar blir det förstås nångång då och då med. Det gäller även för instruktörerna som trivs att dansa i mitten på ringen!



Jag och några av mina pojkar på baren :)

Jaja, nu börjar internet att svika så det blir tyvärr inte mer bilder för nu. Återkommer snart med fler :)

Just ja, måste berätta. Nu går det ögoninfluensa! Grannrummet har de och jag är så rädd att få de att jag nästan låter bli att titta!
Nu har dessutom dom stackarna i grannrummet drabbats av magsjuka!!!! Inte roligt alls och jag hoppas verkligen att det bara var något dåligt i maten de åt till lunch.

Hör och häpna men jag är faktiskt ledig nu! Vi hade grupparbete imorse och nu när den andra gruppen har sitt så är vi andra lediga! Thank God :D

Så jag Saana och Pärlan gick ner på byn och handlade lite. Köpte vykort och solglasögon. Tappade ju mina en kväll ute första veckan. Men jag har inte haft tid eller ork till att leta reda nå några nya. Men nu gick vi ändå förbi ett ställe som sålde alla för 5 € så jag slog till :)

Nu har dessutom skrivit vykort. Finns en risk dom att jag landar fortare i Sverige än vad korten gör... Men det är tanken som räknas!

Igår kväll satt jag och pluggade med en dansk fram till klockan 1 på natten. Pff, inte alls okej. Vi satt nere i BarMarina med ungefär 100 andra elever. Alla satt med varsin dator och alla hade på olika musik. Inte konstigt att man inte fick mycket gjort!
Men slutligen fick jag ner några kråkfötter på mitt papper och jag känner mig ganska nöjd. Frågan är ju bara om det räcker till för att bli hela 10 minuter?

På min andra utflykt som varar i 5 minuter valde jag att ta en sevärdhet som jag själv varit på. Många ska ta sin egen hemort, dock känner jag inte att Lindesberg har något som jag kan prata om så länge >.< Istället valde jag Twin towers i Kuala Lumpor. Det är ju faktiskt en av väldens högsta byggnader. Lite coolt faktiskt!

Anyway, nu har alla börjat inse att vi snart ska skiljas åt. Det är sorgligt! Jag är säker på att det kommer bli många tårar på arlanda. Sen blir det väl som vanligt, man säger att man ska höras, att man ska träffas. Men det händer inte.
Har varit med om det så många gånger nu!
Men jag har faktiskt tänkt på en sak. GUD vad mycket folk jag har lärt känna sen jag tog studenten!
Jag känner fan folk över HELA Sverige nu! Alltifrån Ystad till Umeå. Helt plötsligt har jag vänner från både Norge, Finland och Danmark med.
Telenor och Service&co har fått mig att träffa sånna fantastiska människor som jag inte ens visste fanns. Att öppna ögonen och inse att det finns något utanför Lindesbergs skyltar är garanterat det bästa jag nånsin gjort!

Jaha, då har man kommit in i den sista veckan.
Jag får väl så lov att erkänna att tiden har gått fort!

Idag har vi haft en jätte dålig lektion.
Innan vi åkte fick vi informationen om jobbgaranti. 80% av alla elever blir godkända på kursen och alla dessa blir garanterade ett jobb inom 3 månader. Finanskrisen påverkade ingenting, alla skulle få jobb.
Idag kom det tre danska tjejer från huvudkontoret och berättade att just nu finns det 25 jobb, varav 20 av dessa var bartender/servitör?!
Sen nämde de dessutom om en "gråzon" som man kan hamna i om man inte blir godkänd men är bättre än underkänd..

Men vad i helvete?! Jag har ju föfan betalat 25 000 kronor för att vara här,  och informationen jag fick var helt annan. Nu har jag vart här i 3 veckor och först nu berättar de om "gråzonen"?
Vi är dessutom 178 elever på skolan och de har 25 jobb?! Åh vafan, bartender? Jag går ju på en reseledarutbildning?! Hade jag velat bli bartender hade jag kunnat betala halva kostnaden och åkt till mallis!

Dessutom berättade de precis att det kommer att komma två bolag hit och presenterar sig och ger intervjuer. Men nu visade de sig att de ena bolaget inte kommer att göra intervjuer på plats utan tar bara emot papper. Okej, det kan jag gå med på. Men det andra fucking bolaget "har stort behov av danskar" och kommer därför bara att hålla intervjuer med DANSKJÄVLARNA!

Jag blir så trött!

Jaja, nu ska jag i alla fall ner och plugga. Ha det bra, puss och kram!

Idag är det en dag som många av oss elever har sett fram emot. Idag ska nämligen alla som vill till Camp Nou och se FC Barcelona spela. Bussen går om 2 minuter.
Som ni förstår ska jag inte med..
Ni som känner mig vet att jag inte är något stort fan av fotboll. Och visst jag kan förstå att det här är en sån "once in a lifetime thing" men helt ärligt så lockar det mig inte alls att lägga närmare 900 kr på det. Istället sparar jag de pengarna och stannar på hotellet  Lloret de Mar.

Jag ska plugga på en examen som vi har nästa vecka. Den här gången är det utflykter som gäller. Provet kommer att bestå av två olika delar. Den första är utanför bussen. Vi ska leda vår grupp genom staden, stanna till efter exakt två minuter och sedan berätta om en sevärdhet i 3 minuter. Som vanligt får vi ju inte ha klocka. Så även den här gången måste vi gå på känsla.
Del nummer två går ut på att vi ska prata om en stad och en utflykt i staden i bussen i 10 minuter! Det är länge! Precis som förra, ingen klocka. Efter mer än 10 minter stoppar de oss och det är inte okej om man pratar i mindre än 9,45. Inte lätt att avgöra de när man står och pratar!
Den här gången har vi inte någn praktik så jag hinner aldrig öva på det innan det smäller. Så det gäller att lägga ner mycket tid på förarbetet.

Förresten, som många av er vet så har jag alltid haft otroigt svårt för att ta feedback. Jag har aldrig kunnat tagit att någon tyckt att jag gjort nåt dåligt. Jag har alltid velat vara perfekt och problemfri. Har någon påpekat något så har jag satt min på tvären direkt. Jag har blivit arg, upprörd och skrikit.
Men här bedöms jag mer eller mindre hela tiden. Både av min själv, mina vänner och även av instruktörerna. Detta är också gärna på scen så att alla hör. Ibland har jag dessutom blivit filmad så att jag själv kan bedömma mig själv.
Men helt plötsligt tycker jag om det! Nu kan jag isället vända på det och göra det till något bra. Så att jag kan göra om och göra rätt. Det är något viktigt som jag lärt mig och som jag kommer ta med mig härifrån!

Idag och igår hade vi en jobbigt lektion som hette Krishantering. Han som föreläste var en dask som jobbat för polisen, som livvakt för danska kunga familjen och även för FBI. Som ni säkert förstår har han varit med om mycket. Mycket otäckt som han delade med sig av till oss. Med hänsyn till känsliga läsare tänker jag inte skriva sakerna här. Men jag kan avslöja att det var blodigt, smärtsamt, chockerande och otroligt jobbigt för deras nära och kära. Vi har också fått se massa hemska filmer och bilder. Allt helt utan förvarning och många av oss blev både ledsna, chockade ioch mer eller mindre illamående. Tsunamin var bland annat ett av de stora samtalämnena. (som jag förövrigt har en speciell relation till, filmerna var inte alls roliga att se)  Men som vi sa idag, det är nog bara för att det händer mycket olyckor på destiationerna och vi måste kunna hantera detta, gästerna räknar med att vi kan lösa allt.

Ja vafan, det här verkar bli ett långt inlägg. Så jag kan ju lika gärna gå lite mer grundligt på hur jag har det här.
Det är som jag sagt flera gånger tufft. Dagarna är långa. Många intryck som man får, värmen gör sitt till såklart och det är dessutom folk överallt och man ska prata med alla. Endast 1 av de fasta instruktörerna är svensk och endast 2 av de externa har varit svenskar. De flersta papper och böcker vi får är på dansk, precis som lärarna.
Det är grymt svårt att förstå. Dom fattar inte vad vi säger och vi fattar ännu mindre av vad de säger. Men den senaste veckan har jag faktiskt tyckt att det gått bra? Kanske börjar vänja mig nu.
Lektionerna består mest av att sitta och lyssna. Lokalen vi är i är mörk mörk mörk och stolarna dödar sakta med säkert min rygg. (sängen gör sitt till också..) Vi arbetar ofta i grupp och då gärna med nya människor varje gång så att vi lär oss träffa människor och prata med nya. Ofta ska vi också beblanda oss med danskarna så att vi lär oss prata "skandinaviska".

Maten smakar som jag sagt SKIIIT! Inte nåt har dom lyckats laga till. Varja dag står samma rätter på schemat med endast någon minimal förändring. Pasta/tortellini Något friterat ofta fiskbollar/broccoli (japp friterad broccoli) eller fiskpinnar. Vaje dag och potatis i någon form, även den gärna fritterad så som pommes, krocketter eller mer pommes. Den lilla sallad som finns är halvrutten och smakar, ursäkta uttrycket men, RÖV!
Har också betalat 60 Euro, ja ni hörde rätt, 60 euro för att få dricka till maten. Iofs så får jagdricka så mkt jag vill men ändå!

Rummen, inte alls som på bilderna jag fick innan jag åkte. Men jag har bott på värre. Så länge det inte finns myror eller loppor eller andra inneboende så är jag glad!

Fritiden? Have none!
Hehe, sorgligt med sant. På siestan är jag ofta så trött så ja traskar upp på rummet och sover. Vid middagen hinner man i stort sett bara äta innan man ska gå in igen och ha lektioner fram till läggdags.
Många går ut om kvällar, jag har stannat hemma många gånger. Kroppen säger ifrån. Tröttheten tar över. Min rumskompis har till och med reagerat på hur fort jag somnar. Jag hinner inte mer än nudda kudden innan jag sover. Och inte fan går det att väcka mig heller. Det tyder nog på att jag behöver sova, mer än nånsin.
Ibland kostar jag såklart på mig att gå ut. Ofta ner till krogen precis neranför där hela skolan brukar vara samlad, nu mer även instruktörerna. Det är roligt!
Ikväll kommer det säkert bli utgång när alla kommer hem från fotbollen. Jag har mer eller mindre lovat en dansk att jag ska med. Det är faktiskt den enda dansken jag fattar vad han säger. Han bor tydligen ganska nära sverige så han pratar skånska bara lite konstiga ord ibland, sköööönt!

Men tiden går fort, nu har jag varit här i 3 hela veckor, exakt! Känns inte alls som det. Jag får väl lov att erkänna att jag börjar trvias bättre. Nu känner jag mer folk, jag vågra ta för mig mer och nu tar jag plats. Tog ett tag innan jag kom igång. Men det var ng mest för att jag gick in med inställningen att alla var puckon... ;P

Ja nej, skönt som fan ska det bli att komma hem. Två av mina "närmasta" vänner har gjort mer eller mindre slut med sina pojkvänner under resan. Det har jag ingen lust att gå igenom och jag saknar Sammy som bara den när jag hör sånt. Min bästis!
Saknar också såklart mina vänner, att prata av mig och skratta tillsammans. Helt fatastiskt!
För att inte nämna min familj! FYFAN VAD JAG SAKNAR ER!
Antalet gånger jag ringt hem kan jag räkna på en hand. Min familj betyder såååååååååååååååå mkt för mig och om jag inte sagt det tillräckligt mycket när jag är hemma så säger jag det nu. Jag ÄLSKAR er!

Nu får mitt långa inlägg vara slut. Dags att sätta igång. Ska ta ut pengar, köpa vykort plugga och kanske sova en stund? Ska jag ut ikväll så lär det behövas!
Jag ska nog slå en signal hem också! :)

Skriver så snart jag kan, stora pussar till er alla!

Fyfan så underbart! En helt ledig dag och solen strålar bättre än nånsin, inte ett moln i sikte så långt ögat når.
Kakan och jag vart väckta imorse av att grannhotellet hade morgongympa för sina gamlingar. Inte nog med att dom gympa, dom körde på ett party/techno medly på högsta volym. Dagens gamlingar alltså!

Men inte vart vi bittra för de. Vi klädde på oss, tog med oss Saana och gick och käkade frukost ute. Fick mig en fantastiskt god tuna-baguette till frukost och det kan ha varit det godaste jag ätit sen jag kom hit!
Dagen har spenderats i solen. Jag har legat still och stekt hela långa dagen. Även fast att ja hade solskyddsfaktor 15 så känner jag nu att det ömmar lite i kroppens alla delar. Men lite färg har jag lyckats få och den lilla färg är nog det jag får nöja mig med. Mer sol hinner jag knappats få under vistelsen...

Bara 1 och en halv vecka kvar nu. De sista dagarna har gått riktigt fort. Har iofs alltid haft något att göra men sen har jag också lyckats få mig lite sömn på siestan. Det var välbehövligt!

Nu har jag kommit hem från stan. hittade ett linne på mango och ett spanskt armband. Fina båda två!

Nu ska jag ner med Sandra och ta nåt gott och dricka vid poolen och sedan vankas det middag. Vi är ett stort gäng som ska ut och käka ikväll på restaurang. Lyxigt och såååå gott det ska bli! Äntligen slippa denna skitmat.

Ska pysa nu, ha de
Puss puss!

Idag har jag haft examen i välkomstmöte.Vi var 3 grupper som redovisade för varann och vi var 4 personer i var grupp.
Vi var första gruppen ut så vi började öva 7 imorse och examen hade vi klockan 8.
Man skulle prata i 20-25 min/grupp och då ca 5 min/person så att alla pratade lika mkt.
Jag tror tyvärr att vi pratade lite för lite...
När vi repeterade så låg min tid på 5 minuter exakt och det är ju precis så långt som det ska vara. Jag hoppas att jag höll tiden även den här gången. Som vanligt fick vi inte ha klocka på oss.

Allt som allt slutade det med att jag fick en 4 av 6 i betyg. Det är lika med godkänt, så man får la vara nöjd med de eftersom jag inte orkat träna ett dugg. Tvärslocknade igår kväll. Var inte klar med skolarbetet förän vid tolvtiden på natten så efter de orkade jag verkligen inte sätta mig och plugga ännu mer... Sängen lockade alldeles för mkt.


Nu ska jag ner och ha möte med min kvällsgrupp. På torsdag ska vi ha "arrangemang" på kvällen på 1 timme och vi har verkligen inte kommit nånstans, så det börjar bli stressigt nu. I vår del av sketchen ska vi berätta en historia och vi andra ska illustrera historien. Bara de att vi inte kommit på någon historia än... Vårat tema för kvällen är hemligt så jag kan inte säga för mkt. Men det kommer säkert att bli roligt!

Köpte precis lite jordgubbar så att jag får i min lite c-vitamin och järn. Men jag får nog spara dessa till min LEDIGA DAG imorgon! ;D Uuuuuuuuuuuuunderbart!!!! Helt seriöst, det finns inte ord som kan beskriva hur mkt jag har längtat efter att få sova och göra de som ja vill utan att känna press och stress.
När det är så långa dagar som det är, 8-23 ibland till och med längre (!!!), då är man trött som ni säkert förstår. Men man blir ju verkligen inte piggare av att det är gööööörhett. Sen blir det fantastiskt dålig luft inne i lokalerna.
Så ja, en ledig dag ska sitta jävligt fint ;)
Då ska jag sova så länge jag bara orkar, sola mig brun och köpa kläder!


Ikväll och eftermiddag har jag en 8 timmars säjl och service uppgift. ZzZzZz... Kanonkul att jag har fått en bok på 328 sidor, PÅ DANSKA!
Så det börjar bli god tid att öppna upp den och börja läsa. Yey....

Hörs förhoppningsvis ganska snart igen! Om jag överlever danskboken....
Puss och kram så länge!

Kommer ni ihåg den gamla Marcoolio låten
"Jag orkar inte mer, vill inte vara kvar. Jag längtar hem till er min kära mor och far. Och maten smakar skit, jag känner mig så klen. Jag boxas hit och dit jag trivs inte i armén."

Ja, det är kort sagt så jag känner det nu. Asså dagarna börjar 9, ibland som idag 8, vi slutar sällan före klockan 23 om kvällarna. Efter det ska man plugga eftersom man har redovisningar var och varannan dag.

Och angående maten, den är nästintill oätlig. Kilona bara rasar på de flesta av oss. Allt är fritterat och pommes ingår i den nu mer dagliga kosten. Inte ens i närheten av gurkbit eller annat finns på frukosten, bara toastoch den-glade-kon-ost.

Nu har jag, och halva skolan med mig blivit sjuk. Feber, hosta och rinnig näsa. Och inte fan får man vara hemma för de, nej nej, då är det frånvaro och man får ingen examen. Men jag sket i det i morse, jag skolkade. Jag hostar till jag spyr, huvudet snurrar så jag nästan ramlar ihop och jag somnar på lektionerna. JAG MÅR INTE BRA! Just nu sitter jag här och är mer eller mindre nerdrogad på alvedon och spanska piller jag fick av Saana. Hon har förövrigt fått lunginflammation..
Men om man ska va sjuk, så måste man vara så sjuk att man behöver ha doktor, men då måste jag också betala honom själv. Och nej tack, jag behöver inte lägga ut 500 spänn på att det kommer hit en spansk gubbe och säger att jag har feber, jag vet det redan.

Imorgon ska jag ha praktik på välkomstmöte, och jag har ingen röst alls. Så förmodligen kommer det att dra ner betyget grovt eftersom jag inte hörs.

Nu har det dessutom börjat sprida sig loppor på våning 2, tacka fan för att jag bor på 3an men ändå. Det är väl bara en tidsfråga innan dom kommer hit. Folk har stora röda flammor över hela kropparna efter dessa små ohyror.

Toppen på moset, jag har inga underkläder kvar men det finns verkligen inte tid till att tvätta!
Instruktörerna tycker att vi är löjliga och säger att om vi inte pallar trycket så är det inget för oss. När dom inte klankar ner på oss är jävlas det med oss, genom att ändra tider på lektioner så att vi ska komma försent och sen skylla på att vi måste kolla på tavlan utifall de kommer upp några ändringar.
Som igår tillexempel, då hör man stackars Kakan (som förövrigt har pajat ledbanden i foten och hoppar nu mer på kryckor, även detta ett av hotellets verk) hon hoppar fram på sina kryckor och skriker att vi börjar om fem min och inte om en halvtimme som schemat säger. Kommer vi 1 min försent till lektionen får man frånvaro. Så alla drabbas mer eller mindre av panik. Sedan skäller instruktörerna på oss att vi måste läsa lapparna på tavlan. Men det stora felet var ju bara att DOM GLÖMDE SÄTTA UPP LAPPJÄVELN!  Så oavsett om det är dom eller vi som gör fel så går det tydligen alltid bra att skylla på oss. 
När dom inte skäller på oss eller jävlas med oss på alla möjliga vis så är dom bara allmänt bittra. Dom behandlar oss som småbarn, och är det nåt jag inte tål, så är det just de!

När jag köpte utbildningen stod det att det skulle vara 3-4 stjärnigt hotell när jag kommer hit är det ett 2 stjärnigt hotell med loppor...

Jag känner mig jätte lurad och fattar inte hur någon har kunnat säga att det här är det bästa dom har gjort!? Det här är värre än lumpen ju föfan.
Om reseledaryrket ska vara såhär så har jag ångrat mig helt och hållet.
Jag vill bara hem och skaffa mig ett jobb på ica.

Hoppas verkligen att de sista två veckorna går fort, för jag vill hem!