Fulla för kärlekens skull
Sådärja! Då har man fyllt på kroppen med lite småstadsmentalitet.
Varit hemma över helgen och hälsat på nämligen!
Lördagskvällen spenderas i Arboga hos Jossan. Och ja, i vanlig ordning bjöd vi utomstående på en jäkla show.
Filmerna i iPhonen säger att vi utsett oss själva till en levande jukebox och sjungit för hela stan.
Vi har tappat bort oss och spelat in en egen version av Blairwitch Project där inledningsfrasen är "hallå? var är ni?!...". Slutet var dock lyckligt, det visade sig att sällskapet endast var 5 meter bakom oss.
Vi har också spettat folk med paraplyer på bakgårdar. Riktigt creepy brudar.
Själv avslutade jag kvällen och efterfesten på ett väldigt smidigt. Tackade för mig, vände ryggen till, kröp ihop i fosterställning i soffhörnet och tvärslockna! Snabbt och effektivt avslut!
Gästvänlighet är något jag sällan visar.
Men hey, vi är jävligt bra. Min partner in crime och jag!
