Sagan Om Sanna

Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer.
Jag lever för kicken, precis som du.

Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen.
Jag har frihet i blicken, precis som du.

Här står livet i farstun, så nära inpå.
Men det är nåt som gnager ändå...

Det kallas tvivel, det där som stör.
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör.
Och jag ser hur du tänker på nåt,
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur.
En obehaglig distans,
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?